Kinas privata rymdfirmor och deras raketer

Publicerat avsvengrahn2014Publicerad iUncategorized

Häromdagen tillbringade jag två timmar med att gå igenom de senaste två årens kinesiska satellituppsändningar med små bärraketer – särskilt från de ”privata” raketfirmorna som har dykt upp i Kina (se tabellen nedan). Alla raketbilder nedan kommer från tillverkaren av raketen ifråga och har hämtats från internet.

Man behöver inte vara raketforskare för att se mönstret! De två raketerna i Långa Marschen-serien är unika på sätt och vis. Men övriga fem kan delas in i två kategorier:

  • Motordiameter: 1,2 meter och startvikt: 21 ton
  • Motordiameter: 1,4 meter och startvikt: 30 ton.

Här finns direktlänkar till text om de olika raketerna:

Uppenbarligen rör det sig om satellitbärraketer uppbyggda kring raketmotorer med fast bränsle från existerande (eller utrangerade) militära missiler. Och alla satellitbärarna har fyra steg eftersom den dåliga strukturkvoten hos fastbränslemotorer kräver fyra steg för att nå omloppsbana. Prestanda för raketerna är också mycket begränsade. Sättet att hålla priset lågt är väl att företagen får motorerna gratis eller billigt. Hittills har jag inte sett någon privat kinesisk raketfirma som utvecklar vätskedrivna raketer. Att använda militära, färdigutvecklade motorer är naturligtvis ett sätt att snabbstarta en privat raketsektor.

Långa Marschen 6 (CZ-6)

Startar från Taiyuan. Uppskjutningar under perioden 2019-2020:

Trestegsraket. Första två stegen drivs med LOX/RP-1, tredje steget med UDMH/N2O4. Första stegets diameter 3,35 m, övre stegens 2,25 m. Startvikt: 103 ton. 1080 kg nyttolast till 700 km sol-synkron bana. Utvecklad i Shanghai. Första uppskjutning 2015. Totalt 4 – alla lyckade.

Långa Marschen 11 (CZ-11)

Startar från Jiuquan, Xichang, flotte till havs (Y i tabellen nedan). Uppskjutningar under perioden 2019-2020:

Fyra-stegsraket. Alla stegen drivs med fast drivmedel. Raketens diameter 2,0 m. Längd 20,8 m. Startvikt: 58 ton. 350 kg nyttolast till 700 km sol-synkron bana. Utvecklad i Shanghai. Första uppskjutning 2015. Totalt 11 – alla lyckade.

OS-M1

Startar från Jiuquan. Uppskjutningar under perioden 2019-2020:

Fyra-stegsraket. Alla stegen drivs med fast drivmedel. . Raketens diameter 1,2 m. Längd 19 m. Startvikt: 21 ton. 112 kg nyttolast till 500 km sol-synkron bana. Första uppskjutningen i mars 2019, misslyckades. Använder militära överskottsraketer. Utvecklas av företaget One Space Technology Group i Beijing.

Jielong-1

Startar från Jiuquan. Uppskjutningar under perioden 2019-2020:

Fyra-stegsraket. Alla stegen drivs med fast drivmedel. Raketens diameter 1,2 m. Längd 19,5 m. Startvikt: 23 ton. 150 kg nyttolast till 700 km sol-synkron bana. Första uppskjutningen i augusti 2019 lyckades. Använder militära överskottsraketer och mobil startramp. Utvecklad av dotterbolag till CALT (China Academy of Launch Vehicle Technology).

Shuang Quxian 1

Startar från Jiuquan. Uppskjutningar under perioden 2019-2020:

Fyra-stegsraket. Alla stegen drivs med fast drivmedel. Raketens diameter 1,4 m. Längd 20,8 m. Startvikt: 31 ton. 260 kg nyttolast till 500 km sol-synkron bana. Första uppskjutning i juli 2019, lyckad. Använder militära överskottsmotorer från robotarna DF-11 och DF-15. Utvecklad av bolaget Beijing Interstellar Glory Space Technology Ltd. Första och hittills enda uppskjutningen lyckades den 25 juli 2019 och förde med sig radioamatörsatelliten CAS-7B.

Kuaizhou 1A

Startar från Jiuquan och Taiyuan. Uppskjutningar under perioden 2019-2020:

Kuaizhou 1A har tre raketsteg med fast drivmedel och ett fjärde vätskedrivet steg (en del av nyttolasten). 200 kg nyttolast till 700 km sol-synkron bana. Den nyare modellen KZ-11 skall kunna sända 1000 kg till samma bana.  Kuaizhou 1A har en diameter på 1,4 m. Längd 19,4 m. Startvikt: 30 ton. Sänds upp från mobil, lastbilsburen startramp. 13 uppskjutningar sedan 2013 varav 11 lyckade. Utvecklas av företaget  ExPace, dotterbolag till China Aerospace Science and Industry Corporation. Bilden nedan är troligen tagen i Taiyuan på grund av terrängtypen.

Gushenxing-1

Startar från Jiuquan. Uppskjutningar under perioden 2019-2020:

Gushenxing- 1A har tre raketsteg med fast drivmedel och ett fjärde vätskedrivet steg. 270 kg nyttolast till 700 km sol-synkron bana.  Raketen har en diameter på 1,4 m. Längd 19 m. Startvikt: 30 ton. Sänds upp från mycket enkel startpall. Utvecklas av företaget Galactic Energy.

Startplatser och flygriktningar

Med dessa små bärraketer har gaska plötsligt ökenbasen Jiuquan börjat användas flitigt för uppsändningar till polära, solsynkrona banor. Man kan gissa att alla dessa olika rakteföretag lättare får rum på den rymliga Jiuquanbasen med sina vidsträckta ökenområden. Ursprungligen var det endast basen i Taiyuan som användes för polära banor, men nu sänder man också upp satelliter i banor med ungefär 45 graders inklination, något som ursprungligen bara gjordes från Jiuquan.

Till yttermera visso har basen i Sichuan-provinsen, Xichang, som ursprungligen var avsedd för uppsändningar till geostationär bana, börjat användas för polära banor! Alla tre inlandsbaser och den nya kustbasen på ön Hainan kan användas för polära banor. Kartan nedan visar några av de nyligen använda inklinationerna från inlandsbaserna. Kartan visar de ungefärliga markspåret vid uppsändningen. Var de olika raketstegen slår ned kräver åtskilliga ansträngningar att reda ut.

Lämna en kommentar